Polislagen Ultimate Quiz

44 Questions | Total Attempts: 523

SettingsSettingsSettings
Please wait...
Polislagen Ultimate Quiz

Kombinera nytta med nöje! både på förfesten och för de ensamma hemmakvällarna.


Questions and Answers
  • 1. 
    Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvis och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp
    • A. 

      4 §

    • B. 

      1 §

    • C. 

      10 §

    • D. 

      20 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 2. 
    Till polisen uppgifter hör att 1. Förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten. 2. Övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat. 3. Bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal. 4. Lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen. 5. Fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen enligt särskilda bestämmelser.
    • A. 

      3 §

    • B. 

      2 §

    • C. 

      25 §

    • D. 

      13 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 3. 
    Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna. Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisenverksamheten. Särskilt åligger det därvid polisen attfortlöpande samarbeta med myndigheter inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som som bör föranleda någon åtgärd av dem. bestämmelser om skyldighet att anmäla till social socialnämden att ett barn kan behöva nämdens skydd finns i 14 kap. 1§ socialtjänstlagen (2001:453). Andra myndigheter skall ge polisen stöd i dess arbete. Lag (2003:41).
    • A. 

      40§

    • B. 

      18§

    • C. 

    • D. 

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 4. 
    Varje län utgör ett polisdistrikt. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser bestämmer i vad mån en polismyndighet skall bedriva verksamhet utanför sitt distrikt. Polismännen är tjänstemän hos polismyndigheterna, i den mån inte annat föreskrivs av regeringen. Regeringen avses vad som avses med polisman. Lag (1998:1555)
    • A. 

    • B. 

    • C. 

    • D. 

      31§

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 5. 
    För ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Polisstyrelsen består av polismyndighetens chef (polischefen) och av det antal övriga ledamöter som regeringen bestämmer. Polisstyrelsen ledamöter förutom polischefen utses av regeringen. För dessa ledamöter skall lika många suppleanter utses. De ledamöter och suppleanter som utses skall vara svenska medborgare, vara bofasta inom distriktet och ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. De bör utses så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Vidare bör beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade. Lag (1998:1555)
    • A. 

      23§

    • B. 

    • C. 

    • D. 

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 6. 
    Polisstyrelsen får inrätta en eller flera polisnämder för att under styrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar av polisdistriktet som styrelsen bestämmer. I en polisnämd skall ingå antingen polischefen, den ställföreträdande polischefen eller chefen för respektive polisområde. Vidare skall det ingå ett antal ledamöter, lägst fem och högst 10, som polisstyrelsen bestämmer. Dessa ledamöter utses av polissyrelsen. För de ledamöter som utses av polisstyrelsen skall lika många suppleanter utses. I fråga om deledamöter och suppleanter som utses av polisstyrelsen tillämpas 5§ tredje stycket första och andrameningarna. Lag (2004:1356)
    • A. 

      5a §

    • B. 

      3a §

    • C. 

      4a §

    • D. 

      8a §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 7. 
    Rikspolisstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Styrelsen skall verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. Regeringen kan uppdra åt rikspolisstyrelsen att att leda polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Regeringen kan också uppdra åt rikspolisstyrelsen att i särskilda hänseenden leda annan polisverksamhet. När rikspolisstyrelsen leder polisverksamhet skall vad som i lag eller annan författning föreskrivs om polismyndighet i tillämpliga delar gälla även rikspolisstyrelsen. Lag (1989:445)
    • A. 

    • B. 

    • C. 

      30§

    • D. 

      14§

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 8. 
    En arbetstagare som är anställd vid rikspolisstyrelsen för att arbeta i polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet får förflyttas till en annan statlig anställning enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. En arbetstagare som är polisman får därvid endast förflyttas till en annan anställning som polisman. Förflyttning enligt första stycket till en anställning hos en myndighet inom något annat verksamhetsområde får endast ske om arbetsuppgifterna är likartade eller arbetstagaren med hänsyn till sin utbildning är lämpad för anställningen. I mål eller ärenden om förflyttning skall 36 § andra stycket, 37 och 39 §§ lagen(1994:260) om offentlig anställning tillämpas. Lag (1994:1051)
    • A. 

      7a §

    • B. 

      6a §

    • C. 

      8a §

    • D. 

      9a §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 9. 
    En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås. Ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap. regeringsformen får ej grundas enbart på bestämmelserna i första stycket.
    • A. 

      9 §

    • B. 

      21 §

    • C. 

      10 §

    • D. 

      8 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 10. 
    När en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, skall han lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske. En polisman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Lag (1998:27).
    • A. 

      29 §

    • B. 

      9 §

    • C. 

      19 §

    • D. 

      13 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 11. 
    En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1. han möts med våld eller hot om våld, 2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande, 3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön, 4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken, 5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last, 6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller 7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld. I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd. Om rätt att i vissa fall bruka våld finns i övrigt föreskrifter i 24 kap. brottsbalken. Lag (2002:577).
    • A. 

      11 §

    • B. 

      10 §

    • C. 

      12 §

    • D. 

      16 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 12. 
    Bestämmelserna i 4 kap. 10 § första stycket häkteslagen (2010:611) om rätten att belägga någon med fängsel ska gälla även då en polisman omhändertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet. Lag (2010:620).
    • A. 

      12a §

    • B. 

      10a §

    • C. 

      11a §

    • D. 

      16a §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 13. 
    Har polismyndighet enligt en särskild föreskrift befogenhet att besluta att någon skall omhändertas, får en polisman omhänderta denne i avvaktan på polismyndighetens beslut, om polismannen finner 1. att föreskrivna förutsättningar för beslut om omhändertagande föreligger och 2. att dröjsmål med omhändertagandet innebär fara för liv eller hälsa eller någon annan fara.
    • A. 

      12 §

    • B. 

      11§

    • C. 

      9 §

    • D. 

      22 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 14. 
    Anträffas någon, som kan antas vara under arton år, under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för hans hälsa eller utveckling, får han tas om hand av en polisman för att genom dennes försorg skyndsamt överlämnas till sina föräldrar eller någon annan vårdnadshavare eller till socialnämnden. Lag (1991:140).
    • A. 

      13 §

    • B. 

      12 §

    • C. 

      12a §

    • D. 

      14 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 15. 
    Om det finns skälig anledning anta att någon skall omhändertas med stöd av 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och socialnämndens beslut om sådant omhändertagande inte kan avvaktas med hänsyn till att det finns en överhängande och allvarlig risk för att den enskilde kommer till skada, får den enskilde tas om hand av en polisman för att genom dennes försorg skyndsamt överlämnas till sjukhus. Bestämmelserna i första stycket innebär ingen inskränkning i möjligheterna att omhänderta en person enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Lag (2005:469).
    • A. 

      12a §

    • B. 

      12 §

    • C. 

      13a §

    • D. 

      10a §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 16. 
    Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas. Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas.
    • A. 

      13 §

    • B. 

      13a §

    • C. 

      13b §

    • D. 

      13c §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 17. 
    Om någon försöker tränga in på ett område eller i ett utrymme till vilket tillträde har förbjudits med stöd av denna lag eller annan författning, får en polisman avvisa eller avlägsna honom från området eller utrymmet, när det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas. Detsamma gäller den som vägrar lämna ett sådant område eller utrymme, eller som inte följer en enligt denna lag meddelad anvisning att följa en viss väg. Lag (1998:27).
    • A. 

      13 §

    • B. 

      13a §

    • C. 

      13b §

    • D. 

      13c §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 18. 
    Har polismyndigheten med stöd av 2 kap. 22 eller 23 § ordningslagen (1993:1617) beslutat ställa in eller upplösa en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning, får en polisman avvisa eller avlägsna deltagare och åskådare, om det behövs för att syftet med beslutet skall uppnås. Lag (1998:27).
    • A. 

      13§

    • B. 

      13a §

    • C. 

      13b §

    • D. 

      13c §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 19. 
    Om en folksamling, som inte är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen (1993:1617), genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får deltagarna i folksamlingen avvisas eller avlägsnas från det område eller utrymme där de befinner sig, om det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas.
    •    Om en åtgärd enligt första stycket är otillräcklig för att ordningen ska kunna upprätthållas får deltagarna i folksamlingen avlägsnas längre bort från området eller utrymmet än vad som får ske enligt det stycket (utvidgat avlägsnande). Ett utvidgat avlägsnande får inte verkställas på ett sådant sätt att rörelsefriheten för deltagarna inskränks längre tid än två timmar.
    • En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten endast om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas. Lag (2009:389).
    • A. 

      13 §

    • B. 

      13a §

    • C. 

      13b §

    • D. 

      13c §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 20. 
    Anträffas en okänd person av en polisman och finns det särskild anledning anta att han är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag skall berövas friheten vid anträffandet, får han omhändertas för identifiering, om han vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller det finns anledning anta att hans uppgift om denna är oriktig.
    • A. 

      23 §

    • B. 

      16 §

    • C. 

      11 §

    • D. 

      14 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 21. 
    Den som har omhändertagits enligt denna lag eller avlägsnats enligt 13 c § andra stycket ska underrättas om anledningen till omhändertagandet eller avlägsnandet så snart som möjligt. Den polisman som har verkställt ett omhändertagande ska så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Har omhändertagandet inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.
    •    Innebär förmannens beslut att den som har omhändertagits enligt 11 § ska hållas kvar eller har ingripandet gjorts med stöd av 12 §, ska förmannen skyndsamt underrätta polismyndigheten om omhändertagandet och skälet till detta.
    •    Polismyndigheten ska snarast möjligt efter ett omhändertagande enligt 11 § meddela beslut enligt vad som är föreskrivet om detta. Lag (2009:389).
    • A. 

      19 §

    • B. 

      15 §

    • C. 

      5 §

    • D. 

      28 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 22. 
    Den som har omhändertagits enligt 11 § eller enligt 13 § andra stycket skall förhöras så snart som möjligt.
    • Har omhändertagandet skett enligt 13 § andra stycket skall den omhändertagne friges snarast möjligt efter förhöret. Den som är under arton år får dock hållas kvar för att genom polisens försorg skyndsamt kunna överlämnas till sina föräldrar, annan vårdnadshavare, en tjänsteman inom socialtjänsten eller någon annan lämplig vuxen person. Ingen får hållas kvar längre än sex timmar. Bedöms den omhändertagne vara i behov av hjälp eller stöd från samhällets sida, skall polisen gå honom till handa med råd och upplysningar samt, om det lämpligen kan ske, samråda med annat samhällsorgan som har till uppgift att tillgodose sådant behov.
    •    När någon har omhändertagits enligt 14 § skall åtgärder för att hans identitet skall fastställas skyndsamt vidtas. Den omhändertagne skall omedelbart friges så snart han har identifierats. Han får dock inte hållas kvar under längre tid än sex timmar eller, om det är av synnerlig vikt att han identifieras, tolv timmar. Lag (1991:140).
    • A. 

      16 §

    • B. 

      16a §

    • C. 

      19 §

    • D. 

      17a §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 23. 
    Vid omhändertagande enligt denna lag skall tillses att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgärden, ordning eller säkerhet. Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år får dock inte tas i förvar. Lag (1998:27).
    • A. 

      17 §

    • B. 

      17a §

    • C. 

      18 §

    • D. 

      18a §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 24. 
    Om den som har omhändertagits enligt denna lag eller enligt sådana särskilda föreskrifter som avses i 11 § eller som på någon annan grund är skyldig att stanna kvar hos polisen begär det eller om det annars finns skäl för det, ska någon av hans eller hennes närmaste anhöriga eller någon annan person som står honom eller henne särskilt nära underrättas om åtgärden. Vid pågående brottsutredning får dock underrättelsen inte lämnas förrän det kan ske utan men för utredningen.
    •    Om den berörde motsätter sig att någon underrättas om åtgärden, får underrättelse lämnas bara om det finns synnerliga skäl.
    •    Underrättelse behöver inte lämnas om åtgärden har upphört. Lag (2008:70).
    • A. 

      17 §

    • B. 

      17a §

    • C. 

      18 §

    • D. 

      19 §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

  • 25. 
    Skall någon gripas enligt 24 kap. rättegångsbalken, får han inte omhändertas eller hållas kvar enligt 13 § andra stycket. Angående omhändertagande av berusade personer finns bestämmelser i lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m. m.
    • A. 

      17 §

    • B. 

      13 §

    • C. 

      18 §

    • D. 

      18a §

    • E. 

      Påståendet är felaktigt

Back to Top Back to top