Viktigaste Repetionsfrågorna Från år 7 I Biologi

Instinkt = förprogammerat beteende. Ett annat exempel på instinkt är när en nykläckt gökunge knuffar ut alla andra ägg eller ungar ur boet. Instinkter, alltså "förprogrammerade" beteenden, kan definieras som att de utförs på ett riktigt sätt första gången djuret utsätts för ett visst stimulus. Förmodligen behöver t.ex. inte mygghonor lära sig att den ska flyga mot "något stort som luktar svett" för att få möjlighet att skaffa sig mat, dvs. blod. Det är en instinkt

Fördelar med att leva i flock kan vara att det är lättare att upptäcka rovdjur och mindre risk själv för att dödas. Lätt att hitta en partner.
En nackdel kan vara att det är många att dela födan med.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Revir

Linné skapade reglerna för namngivning inom biologi och att varje levande väsen skulle ha ett namn på latin som var känt i hela världen. På så sätt kunde alla forskare oavsett språk tala om samma växt eller djur och ändå förstå vad som menades. Han lade också grunden för hur man delar upp växter och djur i olika grupper enligt speciella system. Många menar också att han var den förste ekologen – en forskare som studerar hur allt levande i naturen förhåller sig till varandra. Linné var också en äventyrlig resenär och kunde tala flera språk. Mest känd är han nog för sin kärlek till växter och blommor.
Citat från http://www.ungafakta.se/pyssel/linne/

The correct answer states that individuals belonging to the same species can reproduce with each other and their offspring can also reproduce. This is a fundamental characteristic of a species, as individuals within a species share common genetic traits and can produce fertile offspring. This is the defining criterion for categorizing organisms into different species.

Den högra bilden har följande fel:
-Växterna tar IN koldioxid via bladen
-Växterna släpper UT syre via bladen
-Växterna tar inte IN socker via rötterna, utan de tar in vatten via rötterna

Flercelliga djur har ett transportsystem –blodet för att föra bort avfallsprodukter och näring till alla celler.

Om djuret bara består av en enda cell (tex Amböba) som behövs inget transportsystem utan syret diffunderar (rör sig sakta genom cellmembranet) till där det behövs.

Växter tar upp koldioxid (CO2) ur luften och vatten (H2O) via rötterna och bildar med hjälp av energin från sollljuset socker (en form av kolhydrater) och syre(O2) i processen som kallas fotosyntes. Sockret används sedan av växten för att växa. Sockret byggs om till fett och andra ämnen som kan behövas

Djuren använder sedan ex kolhydraterna /fettet och andas in syre. Sedan andas de ut koldioxid.

Man kan säga att det är ett kretslopp som går runt

Hur en djurart övervintrar beror på om den kan finna föda eller inte under vintern. Växelvarma djur måste gå i dvala. Många djur flyttar till varmare breddgrader andra arter stannar kvar och uthärdar. Ofta måste de äta upp sig innan vintern och lagrar fett.

Rovdjuren tar i första hand svaga och sjuka bytesdjur, vilket medför att dessa individer får svårare att föra sina arvsanlag vidare. Arten harar bygger på sikt på de individer som har de bästa arvslagen. De som är bäst anpassade till miljö kommer att överleva. Men ibland är det slumpen som styr. Om det sker en miljökatastrof och ett djur råkar ramla i en håla och därmed överleva vulkanutbrottet. Så var det slumpen och inte djuret som var snabbast som överlevde och fick föra sina gener vidare till nästa generation.

Antingen så beror det på ”survival of the fittest ” (den som är mest anpassade till sin miljö) överlever enligt Darwins teorier eller så beror det på slumpen. Himla otur att just DU råkade vara där vulkanutbrottet bröt ut!:)

En av de mest uppenbara skillnaderna mellan växtcellen och djurcellen är växtcellens cellvägg utanför cellmembranet. Det är delvis den som ger växtcellen dess stadga. Vidare finns i växtcellen ett stort vätskefylld vakuol , som fungerar som ett slags vattenskelett, det är det som spänner ut cellen och ger den dess form. Vid vattenbrist går vatten ur vakuolen och cellen sjunker ihop. I växtcellen finns även kloroplaster, var fotosyntesen sker, varvid koldioxid och vatten omvandlas till kolhydrater med solenergins hjälp.

Det som bland annat finns i både växt- och djurcell är en cellkärna (chefen som styr allt i cellen), Mitokondrier (fungerar som cellens kärnkraftverk), cellmembran (cellens hud –bestämmer vad som får komma in och ut ur cellen). 

Syret används för att få ut energin ur maten. Energin frigörs i cellens mitokondrier.

Sockret används antingen bara till att överleva (går åt energi att röra sig eller sova) eller så används det till att växa och bli större (du blir längre tex eller omvandlas till fett och lagras i kroppen).

Man kan förenkla sambandet vad som sker hos djuren:

Syre + socker-------------(pil) koldioxid + vatten

Hos växter sker det omvända dvs:

Koldioxid + vatten ------(pil) syre + socker