Skills - Stärkt Kompetens Inom Läkemedel För Läkare Under Specialiseringstjänstgöring

15 frgor | Total Attempts: 38

SettingsSettingsSettings
Please wait...
Skills - Stärkt Kompetens Inom Läkemedel För Läkare Under Specialiseringstjänstgöring

Hur ser ST-läkares kompetens ut inom läkemedel och läkemedelsbehandling? Frågorna i detta formulär ingår i den kartläggning av ST-läkares kompetens inom läkemedel och läkemedelsbehandling som Socialstyrelsen genomför inom ramen för projektet SKiLLS (Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring). Frågorna är fallbaserade och utformade för att efterlikna situationer i en läkares kliniska vardag. Det tar ca 15-20 minuter att besvara frågorna och de ska besvaras utan hjälpmedel. Du kan varken backa eller pausa; stäng inte ner webbläsaren innan alla frågor har besvarats. Du får återkoppling på ditt svar efter varje besvarad fråga. Frågorna kan ha ett eller flera rätta svar, på vissa frågor måste du välja flera alternativ för att få rätt på frågan. Du besvarar frågorna anonymt. I slutet av formuläret ber vi dig besvara några bakgrundsfrågor om dig som ST-läkare, vi frågar dock inte efter ditt namn. Bakgrundsfrågorna behöver vi för att få en bild av studiens spridning, dvs. i vad mån studiens resultat kan betraktas som representativt för ST-läkare som arbetat olika länge, inom spridda specialiteter och i spridda delar av landet. Sista svarsdag är den 15 augusti. Tack för att du vill hjälpa oss att kartlägga ST-läkares kompetens inom läkemedel och läkemedelsbehandling! Pernilla Ek Enhetschef, Avdelningen för regler och tillstånd Behörighet [email protected]


Questions and Answers
  • 1. 
    Du är framjour på akuten. En 90-årig man som står på flera läkemedel i apodos får gastroenterit i hemmet. Hemtjänsten skickar in patienten till akutvårdsavdelningen svårt medtagen, med bl a hyperkalemi, kraftigt förhöjt INR och akut njursvikt. Aktuella läkemedel: warfarin, kaliumsubstitution, ACE-hämmare, steroider. Patienten avlider efter två dagar pga akut magblödning och hjärtsvikt trots övervakning och symptombehandling. Vad borde du göra nu?
    • A. 

      Inget mer än att skriva dödsattest och informera anhöriga.

    • B. 

      Avvikelserapportera händelsen till chefsläkare.

    • C. 

      Rapportera biverkning som misstänkt orsak till dödsfall till Läkemedelsverket.

    • D. 

      B och C

  • 2. 
    Du är framjour på akuten. En 70-årig kvinna kommer in med anhöriga. För två veckor sedan sattes diagnosen PolyMyaligaReumatica efter kärlbiopsi som gjordes pga misstanke om arterit. Hon sattes då på prednisolon 15 mg dagligen. Patientens anhöriga upplever förändring i känslomässig kontakt, hon uppvisar aggressivt beteende och klarar inte av sina vardagliga sysslor. Vilken blir din första åtgärd?
    • A. 

      Du ringer på psykkonsulten för bedömning och övertag

    • B. 

      Du lägger in patienten på internmedicinsk avdelning för förnyad reumatologisk bedömning, ytterligare utredning

    • C. 

      Du ökar steroiddos efter telefonkontakt med reumatologkonsult pga misstänkt vakulitengagemang i CNS

    • D. 

      Du sätter ut steroiderna prompt och skriver remiss till husläkare

  • 3. 
    Du är framjour på akuten. En äldre mager och förvirrad man inkommer till medicinakuten med urinstämma och feber. Du ställer kliniskt diagnosen  urinvägsinfektion, sätter en kateter och vill sätta in antibiotika. Lokala riktlinjer rekommenderar kinolon. Inför ordination är det några saker du ska tänka på – vilka av nedanstående är mest relevanta?
    • A. 

      Tar odling och sätter in en kinolon eftersom det är en man

    • B. 

      Tar kreatinin, cystatin C och vikt för att få uppfattning om kreatininclearance och/eller eGFR för att ge rätt dos av kinolon

    • C. 

      Bedömer enbart kreatininvärdet, tar odling och sätter in en kinolon

    • D. 

      Tar en ordentlig läkemedelsanamnes, kollar upp eventuella interaktioner samt B och sedan A, samt följer njurfunktionen

  • 4. 
    Du kommer som ny underläkare till avdelningen och går igenom patienterna. En av skötarna meddelar att en nyintagen deprimerad patient som skulle ha psykologsamtal strax efter lunch inte förmått få fram ett ord. Du finner patienten sittande på sängkanten, hon svarar enstavigt på frågor med kraftig latens och ger viss formell kontakt, men verkar frånvarande. Vid fysikalisk undersökning finner du en ansiktsrodnad och något vidgade pupiller. Test av patellarreflex utlöser konstiga skakningar i benet. Du ser i journalen att patienten är insatt på fluoxetin 40 mg och prometazin 25 mg x 3 som ångestdämpande, sedan två dagar.   Vad blir dina åtgärder?
    • A. 

      Prata med överläkaren som följt det kliniska förloppet och ordinerat behandlingen på avdelningen om patienten.

    • B. 

      Du ifrågasätter inledningsdos på fluoxetin och prometazins plats i terapin. Du sätter omedelbart ut alla läkemedel.

    • C. 

      Du tar reda på, via tillförlitliga källor, om doser är rimliga eller om en interaktion kan föreligga och justerar behandlingen efter det.

    • D. 

      Tar en plasmakoncentration på fluoxetin och prometazin i dalvärde.

  • 5. 
    Du är underläkare på reumatologen. En 70-årig kvinnlig egenföretagare är inremitterad för muskelvärk i axlar och höfter sedan någon månad. Hon har svårt att ta sig ur bilen och det gör ont i håret när hon kammar sig. Sänkan är kraftigt förhöjd.   Vilken fråga är sannolikt mest relevant att komplettera anamnesen med?
    • A. 

      Finns det hereditet för systemsjukdomar?

    • B. 

      Har hon eller har hon haft några andra sjukdomar som hon medicinerar för?

    • C. 

      Finns det några infektionstecken tidigare i anamnesen?

    • D. 

      Finns anamnes på synpåverkan eller sveda i svalget?

  • 6. 
    Du är allmänläkare på en vårdcentral och ska behandla en patient som har fått diagnosen IBS (irritable bowel syndrome). Du har läst att amitriptylin, ett antidepressivt läkemedel ska fungera bra och vill prova. Du hittar dock inte information i FASS om detta eftersom denna indikation inte är registrerad. Däremot dyker ett doseringsförslag upp i de regionala riktlinjerna (t.ex. www.viss.nu)   Vad gäller avseende försäkringsskyddet vid ”off- label” förskrivning? 
    • A. 

      Läkemedelsförsäkringen gäller om läkemedelstillverkaren är med i LIF och läkemedlet har skrivits ut i svensk sjukvård.

    • B. 

      Läkemedelsförsäkringen gäller inte vid off label.

    • C. 

      Patientförsäkringen gäller om förskrivningen sker enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

    • D. 

      Patientförsäkringen gäller inte vid off label

  • 7. 
    Du arbetar som ST-läkare på en akutmottagning. En 70-årig kvinna kommer in med symtom som trötthet, konstig ryggvärk och bradykardi. Hon hade en hjärtinfarkt för 5 år sedan och behandlas med metoprolol, lågdos ASA och simvastatin. För två veckor sedan besökte kvinnan en distriktsläkare som noterade påtaglig nedstämdhet. Vid tidigare  depression har hon behandlats med Seroxat (paroxetin), vilket det återigen skrevs ut recept på.   Apoteket gav henne Paroxetin Orion istället för Seroxat.  Vilka alternativ kan mest sannolikt förklara bilden?
    • A. 

      Läkemedelsbiverkning av paroxetin.

    • B. 

      Paroxetin ökar nedbrytningen av metoprolol och minskar koncentrationen

    • C. 

      Paroxetin hämmar nedbrytningen av metoprolol och ökar koncentrationen.

    • D. 

      Patienten har fått en ny infarkt

  • 8. 
    I en randomiserad läkemedelsprövning som pågick under tre år på ett läkemedel mot osteoporos noterades 3 % kotfrakturer i gruppen som behandlades med läkemedlet jämfört med 10 % i placebogruppen.  Ange den relativa riskreduktionen.
    • A. 

      7%

    • B. 

      70%

    • C. 

      3%

    • D. 

      30%

  • 9. 
    I en randomiserad läkemedelsprövning som pågick under tre år på ett läkemedel mot osteoporos noterades 3 % kotfrakturer i gruppen som behandlades med läkemedlet jämfört med 10 % i placebogruppen.  Ange den absoluta riskreduktionen per år?
    • A. 

      7%

    • B. 

      70%

    • C. 

      3%

    • D. 

      2,33%

  • 10. 
    Du läser en artikel om behandling av patienter med förmaksflimmer för att bidra till ett nytt vårdprogram. I artikeln har man randomiserat 200 patienter i en studie till dabigatran- eller warfarinbehandling och följt dem i 1,5 år. Studien är utförd i Spanien. Behandlingsarmen med warfarin hade statistiskt signifikant fler blödningar med dödlig utgång, dabigatranarmen uppvisade en trend mot fler ischemiska CNS-händelser. På vilket sett kan du ta reda på om resultaten har betydelse för din verksamhet?
    • A. 

      Inklusions och exklusionskriterierna bör stämma överens med dina patienter.

    • B. 

      Utfallsmåttet måste vara kliniskt relevant och studien bör vara tillräckligt omfattande avseende patientantal och duration.

    • C. 

      Den relativa nyttan med behandlingen bör vara minst 30 procent.

    • D. 

      Att INR monitoring har skett på ett sätt som är jämförbart med rutinerna i Sverige

  • 11. 
    En 70-årig man med förmaksflimmer som behandlas med warfarin, med stabilt INR 2-3kommer till dig med hög feber och hosta sedan en vecka. Du misstänker pneumoni.  Patienten är penicillinöverkänslig och du vill sätta in erytromycin. Vad bör du tänka på innan du inleder behandlingen
    • A. 

      Kontrollera leverprover

    • B. 

      Kontrollera njurfunktionen, räkna ut GFR

    • C. 

      Överväga att sätta ut warfarin

    • D. 

      Välja ett annat antibiotikum än erytromycin.

  • 12. 
    Tack för dina svar! För att kunna analysera resultatet behöver vi fyra korta bakgrundsfrågor om er som svarat. Vilken är din specialitet?
  • 13. 
    Vid vilket utbildningssäte genomförde du din grundutbildning?
    • A. 

      Göteborgs universitet

    • B. 

      Karolinska institutet

    • C. 

      Linköpings universitet

    • D. 

      Lunds universitet

    • E. 

      Umeå universitet

    • F. 

      Uppsala universitet

    • G. 

      Örebro universitet

    • H. 

      Annat land inom EU/EES

    • I. 

      Land utanför EU/EES

  • 14. 
    I vilket landsting genomför du din specialiseringstjänstgöring?
  • 15. 
    Hur länge har du varit ST-läkare?
    • A. 

      Mindre än ett år

    • B. 

      1-2 år

    • C. 

      2-3 år

    • D. 

      Mer än 3 år

Related Topics
Back to Top Back to top