Grammatik Och Språk I Norden

31 Questions | Total Attempts: 45

SettingsSettingsSettings
Please wait...
Grammatik Och Språk I Norden

.


Questions and Answers
  • 1. 
    Vilka länder och självstyrande områden ingår i Norden?
    • A. 

      Sverige

    • B. 

      Danmark

    • C. 

      Norge

    • D. 

      Finland

    • E. 

      Island

    • F. 

      Färöarna

    • G. 

      Grönland

    • H. 

      Åland

    • I. 

      Tyskland

    • J. 

      Polen

    • K. 

      Vatikanen

  • 2. 
    Vad är Sápmi?
    • A. 

      Ett sammanhängande kultur-och språkområde som sträcker sig över de södra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

    • B. 

      Ett självstyrande geografiskt område på Island.

    • C. 

      Ett sammanhängande kultur-och språkområde som sträcker sig över de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

  • 3. 
    På vilka sätt hör de nordiska länderna ihop?
    • A. 

      Genom ett gemensamt urspråk: urnordiskan, politiska samarbeten då (unioner etc) och nu (ex Nordiska rådet).

    • B. 

      Genom ett gemensamt försvar och en gemensam valuta.

    • C. 

      Genom en gemensam välfärd.

  • 4. 
    Vad är det för skillnad mellan nordiska språk och språken i Norden?
    • A. 

      De nordiska språken har sitt ursprung i urnordiskan och består av grönländska, samiska och finska medan språken i Norden förutom de just nämnda också består av isländska, svenska, norska, danska och färöiska.

    • B. 

      De nordiska språken har sitt ursprung i urnordiskan och består av tornedalsfinska, jämtska, dalmål och medelpadska medan språken i Norden förutom de just nämnda också består av finska, danska, norska, svenska och isländska.

    • C. 

      De nordiska språken har sitt ursprung i urnordiskan och består av svenska, norska, danska, färöiska och isländska medan språken i Norden förutom de just uppräknade också består av finska, grönländska och samiska.

  • 5. 
    Vilka av de nordiska språken kallas för de skandinaviska språken?
    • A. 

      Danska, norska och svenska.

    • B. 

      Danska, norska och finska.

    • C. 

      Danska, finska och isländska.

  • 6. 
    Till vilken språkgrupp hör finskan och samiskan?
    • A. 

      Indoeuropeiska språkgruppen.

    • B. 

      Den uraliska språkgruppen.

    • C. 

      Den nordgermanska språkgruppen.

  • 7. 
    Varför är det svårare för oss svenskar att förstå talad än skriven danska?
    • A. 

      Därför att vi har läst så mycket dansk skönlitteratur i skolan men inte lyssnat så mycket på talad danska.

    • B. 

      Därför att det danska talspråket härrör från finskan.

    • C. 

      Omkring 90 % av orden liknar de svenska, och grammatiken är ungefär densamma. Det danska talspråket kan vara svårt att förstå för oss svenskar då det danska talspråket drar ihop orden så att obetonade stavelser inte hörs. På samma sätt försvinner ofta ordens ändelser.

  • 8. 
    Vad innebär diftong?
    • A. 

      En kombination av två konsonanter.

    • B. 

      En kombination av två vokaler.

    • C. 

      En kombination av två prepositioner.

  • 9. 
    Hur låter "o" i "nogle" och "e" i "lejlighed" på danska?
    • A. 

      "å" och "i"

    • B. 

      "åi" och "ei"

    • C. 

      "ö" och "ä"

  • 10. 
    Vad innebär dialektutjämning?
    • A. 

      Att dialekterna i ett land suddas ut.

    • B. 

      Att dialekterna i ett land förstärks.

    • C. 

      Att dialekterna i ett land förändras.

  • 11. 
    Vad kallas norskans två officiella skriftspråk?
    • A. 

      Nynorska och gammelnorska.

    • B. 

      Nynorska och bokmål.

    • C. 

      Skriftmål och bokmål.

  • 12. 
    Varför har Norge två skriftspråk?
    • A. 

      Pga att Norge en gång var uppdelat på två länder.

    • B. 

      Pga att Norge var i union med Danmark fram till 1814. Skriftspråket i Norge var därför det danska skriftspråket. När Norge blev självständigt ville många ha ett norskt skriftspråk och lösningen blev två olika skriftspråk.

    • C. 

      Pga att Norge var i union med Sverige och det svenska skriftspråket var därför det officiella i Norge. När Norge blev självständigt ville många ha ett norskt skriftspråk och lösningen blev två olika skriftspråk.

  • 13. 
    Varför har isländskan utvecklats långsammare än andra nordiska språk?
    • A. 

      Det beror på att isländskan har mycket komplexa språkregler som skiljer sig från övriga nordiska språk.

    • B. 

      Det beror på att islänningarna har valt att bevara sitt språk så nära urnordiskan som möjligt.

    • C. 

      Det beror på att islänningar inte läser andra språk i skolan.

  • 14. 
    Hur förhåller sig Island till lånord?
    • A. 

      Isländskan består av många lånord från ex engelska och latin.

    • B. 

      Isländskan gör om nya ord till isländsk stavning och grammatik för att kunna bevara det typiskt isländska.

    • C. 

      Isländskan varken gör om eller lånar in nya ord utan håller sig till de ord som har funnits sedan urminnes tider.

  • 15. 
    Varför vill Sannfinländarna, det nationalistiska partiet i Finland, avskaffa svenska som ett av två nationalspråk?
    • A. 

      Därför att de anser att danska istället borde bli det andra nationella språket i Finland.

    • B. 

      Därför att de anser att norska istället borde bli det andra nationella språket i Finland.

    • C. 

      Därför att de ser svenska språket som en rest från den tid då Finland var en del av Sverige och det anser de inte vara något värt att bevara.

  • 16. 
    Vilka delar, paket inuti paket, består skriftspråket av?
    • A. 

      Texten

    • B. 

      Stycket

    • C. 

      Meningen

    • D. 

      Satsen

    • E. 

      Frasen

    • F. 

      Ordet

    • G. 

      Morfem

    • H. 

      Fonem

    • I. 

      Prosodi

    • J. 

      Denotation

    • K. 

      Konnotation

    • L. 

      Intonation

  • 17. 
    Vad är skillnaden mellan en mening och en sats?
    • A. 

      En mening börjar alltid med stor bokstav och slutar med punkt. En sats börjar med stor bokstav och avslutas med komma.

    • B. 

      En mening börjar alltid med stor bokstav och slutar med komma, kolon eller punkt. En sats börjar med stor bokstav men slutar med frågetecken eller utropstecken.

    • C. 

      En mening börjar alltid med stor bokstav och avslutas alltid med utropstecken, frågetecken eller punkt. En sats behöver inte ha något av dessa kännetecken utan kan vara delar av en mening och består av ett subjekt och ett predikat.

  • 18. 
    Vad är det för skillnad på en fullständig och en ofullständig sats?
    • A. 

      En fullständig sats består av både subjekt och predikat medan en ofullständig sats endast består av predikat.

    • B. 

      En fullständig sats består av två subjekt medan en ofullständig sats endast har ett subjekt.

    • C. 

      En fullständig sats består av två predikat medan en ofullständig sats endast består av ett predikat.

  • 19. 
    Vad är det för skillnad på huvudsats och bisats?
    • A. 

      En huvudsats kan ensam bilda en mening medan en bisats inte ensam kan bilda en komplett mening.

    • B. 

      En huvudsats kan ensam bilda en komplett sats medan en bisats inte ensam kan stå som en komplett sats.

    • C. 

      En huvudsats kan ensam bilda en komplett fras medan en bisats inte ensam kan bilda en komplett fras.

  • 20. 
    Vad menas med en fras?
    • A. 

      En fras består av bisats + huvudsats.

    • B. 

      En fras består av huvudord + bestämningar.

    • C. 

      En fras består av morfem + fonem.

  • 21. 
    Ta ut en nominalfras i följande mening: "Visst är hon snäll och klok?"
    • A. 

      Hon + snäll+ klok

    • B. 

      Visst + är+ och

    • C. 

      är + och

  • 22. 
    Vad innebär en nominalfras?
    • A. 

      Ett huvudord bestående av en preposition + ett adjektiv.

    • B. 

      Ett huvudord bestående av ett pronomen eller ett substantiv + bestämningar.

    • C. 

      Ett huvudord bestående av en konjunktion + bestämningar.

  • 23. 
    Vad är det för skillnad på ett morfem och ett fonem?
    • A. 

      Ett morfem är ett betydelsenärmande språkljud och ett fonem är ett betydelseskiljande språkljud.

    • B. 

      Ett morfem är en betydelseskiljande orddel och ett fonem är ett betydelsebärande språkljud.

    • C. 

      Ett morfem är en betydelsebärande orddel och ett fonem är ett betydelseskiljande språkljud.

  • 24. 
    Vad heter den minsta enheten i språket?
    • A. 

      Fonem

    • B. 

      Morfem

    • C. 

      Fras

  • 25. 
    Ge två exempel på fonem.
    • A. 

      P i pil.

    • B. 

      B i bil.

    • C. 

      -are i filmare

    • D. 

      -het i snällhet

Back to Top Back to top